Gurras radioblogg

Hej

Här är en handledning om hur man gör en dokumentär. Den är framtagen för dokumentärfilm, men trots det mycket användbar även om man ska göra radiodokumentär.

Elevhandledning

FN:s allmänna förklaring om
de mänskliga rättigheterna

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras
en förenklad översättning av Amnesty International hämtat ur tidskriften Pådraget.
För originalversion se www.manskligarattigheter.gov.se/extra/page/?module_instance=7

Artikel 1. Alla människor är födda fria. De är lika mycket värda och lika rättigheter. De har förstånd och samvete och bör behandla varandra som om de tillhörde samma familj.

Artikel 2. Alla människor ska ha de friheter och rättigheter som står i den här förklaringen. Man ska inte göra någon skillnad på dem som hör till andra folkslag eller som har en annan hudfärg. Man ska inte ha olika rättigheter för flickor och pojkar eller för kvinnor och män. Det ska inte spela någon roll vilken tro man har, vilket parti man röstar på eller vilket land man kommer ifrån. Man ska inte ha andra rättigheter därför att man rik eller därför att man tillhör en mäktig och känd familj.

Artikel 3. Alla människor har rätt att leva. De ska vara fria så att de själva kan bestämma
över sitt liv. De ska kunna leva i trygghet och säkerhet.

Artikel 4. Ingen får hållas som slav eller träl. Det är förbjudet att sälja och köpa människor.

Artikel 5. Ingen får utsättas för tortyr eller annan grym och omänsklig behandling. Man får inte straffa en människa som om hon skulle vara alldeles värdelös.

Artikel 6. Vem som helst har rätt att överallt bli erkänd och behandlad som en egen person.

Artikel 7. Lagar ska gälla lika för alla människor och ge alla människor samma skydd. Alla har rätt att få skydd mot de orättvisor som beskrivs i den här förklaringen.

Artikel 8. Alla har rätt att få hjälp av sitt lands domstolar om någon försöker att ta ifrån dem de rättigheter som de ska ha enligt lagen.

Artikel 9. Ingen får anhållas, fängslas eller tvingas lämna sitt land utan anledning och rimlig förklaring.

Artikel 10. Alla har samma rätt till en rättvis och öppen rättegång vid en opartisk domstol. Det gäller både när man vill bestämma vilka skyldigheter en person har och när man anklagar någon för ett brott.

Artikel 11.
1. Alla som anklagas för något brott har rätt att betraktas som oskyldiga tills en domstol har bevisat att de har begått brottet. Det ska bevisas vid en rättegång som inte är hemlig och där den misstänkte har alla möjligheter att försvara sig.
2. Ingen får dömas för något som inte var förbjudet när man gjorde det. Man får inte heller dömas till hårdare straff än vad som gällde när man begick ett visst brott.

Artikel 12. Myndigheter och andra får inte utan anledning och förklaring blanda sigi människors privatliv, kontrollera deras familj, bostad eller brevväxling. De får inte heller utan anledning göra något som skadar en människas rykte. Alla människor har rätt att få laglig hjälp mot sådan inblandning.

Artikel 13.
1. Alla har rätt att resa vart som helst inom sitt land och att själva välja var de vill bo.
2. Alla har rätt att lämna varje land, också sitt eget, och de har alltid rätt att återvända till sitt eget land.

Artikel 14.
1. Alla har rätt att söka skydd i andra länder om de är utsatta för förföljelse.
2. Den här rätten gäller inte om man är eftersökt för något brott eller för handlingar
som strider mot den här förklaringen.

Artikel 15.
1. Alla har rätt att höra hemma i något land, att vara medborgare i något land.
2. Ingen myndighet får utan anledning eller förklaring ta ifrån en människa hennes medborgarskap
eller hindra att hon söker medborgarskap i ett annat land.

Artikel 16.
1. Alla vuxna människor har rätt att gifta sig och bilda familj. Det ska inte spela någon roll vilken tro de har eller vilket folkslag de tillhör. De har lika rättigheter både när de vill gifta sig, när de är gifta, och om de vill skilja sig.
2. När några gifter sig ska båda två vara överens om att de verkligen vill det.
3. Familjen är en naturlig och viktig del av samhället och har rätt till skydd.

Artikel 17.
1. Alla människor har rätt att äga saker, både ensamma och tillsammans med andra.
2. Man får inte orättvist och utan anledning ta ifrån någon människa vad hon äger.

Artikel 18. Alla människor har rätt att tänka och tro vad de vill. Så länge de inte skadar andra har de rätt att handla efter sitt samvete och enligt sin tro. De har också rätt att gå över till en annan tro. De har rätt att ensamma eller tillsammans med andra ha undervisning i sin tro, hålla andakter och gudstjänster. De har rätt att följa de vanor som hör till deras tro.

Artikel 19. Alla människor har rätt att tycka vad de vill och framföra sin mening. De har rätt att ta reda på andras meningar och idéer – att ta emot dem och att sprida dem på vilket sätt som helst och över alla gränser.

Artikel 20.
1. Alla människor har rätt att ordna och delta i fredliga möten och att tillhöra fredliga
föreningar.
2. Ingen får tvingas att vara medlem av en förening.

Artikel 21.
1. Alla har rätt att delta i sitt lands styrelse, direkt eller genom personer som de har varit med att välja i fria val.
2. Alla ska ha lika rätt när det gäller att kunna bli anställda i samhällets tjänst.
3. Landet ska styras så som flertalet invånare vill ha det. Med jämna mellanrum ska man ordna val där de röstande har flera möjligheter att välja mellan. Vid valen ska alla vuxna ha samma rätt att rösta och att lägga varsin röst i varje val. Röstningen ska gå till så att alla som vill hålla hemligt hur de har röstat ska kunna göra det.

Artikel 22. Som medlemmar i samhället har alla lika rätt till trygghet när det gäller allt sådant som är nödvändigt för att kunna överleva. Genom det egna samhället och genom samarbete mellan olika länder ska man ordna det så att alla kan leva och utvecklas som fria, trygga och självständiga människor.

Artikel 23.
1. Alla har rätt att få ett arbete och att själva välja vad de vill arbeta med. På arbetsplatsen
ska de behandlas rättvist och ha det ordnat så att de inte tar skada av arbetet. De har rätt till skydd mot arbetslöshet.

2. Alla har rätt till lika lön för lika arbete.

3. Alla som arbetar har rätt till en rättvis och tillräcklig lön som gör att de och deras familj kan leva som människor. Om det behövs ska de kunna få ytterligare bidrag av samhället.
4. Alla har rätt att bilda och att gå med i fackföreningar som försvarar arbetarnas intressen.

Artikel 24. Alla människor har rätt till vila och fritid. Arbetstiden får inte vara så lång att det inte blir någon fritid kvar. Man har rätt till semester utan avdrag på lönen.

Artikel 25.
1. Alla människor har rätt till så goda inkomster att det räcker för att de ska vara friska och må bra. De ska ha mat, kläder, bostad och stöd från samhället då det behövs. De ska få tillräcklig hjälp om de blir arbetslösa, sjuka eller invalidiserade. Det gäller också om någon i familjen dör, eller om de förlorar sina
inkomster på något annat sätt som de inte själva rår för.
2. Mammor och barn har rätt till särskild vård och hjälp. Alla barn ska ha samma skydd av samhället, vare sig deras mamma och pappa är gifta eller inte.

Artikel 26.
1. Alla har rätt till undervisning. Den ska vara gratis åtminstone i grundskolan. Grundskolan ska alla barn gå i. Alla ska sedan ha möjlighet att fortsätta med yrkesutbildning eller teknisk utbildning. Den högre utbildningen ska vara öppen för alla som kan klara den.
2. Undervisningen ska ge alla möjlighet att utveckla sig efter sin förmåga och sina intressen. Den ska lära eleverna förstå hur viktigt det är med alla människors frihet och rättigheter. Den ska också lära dem att förstå och umgås med andra och kanske annorlunda människor. Undervisningen ska bidra till vänskapen mellan olika folk och folkgrupper och ge stöd åt FN:s arbete för freden.
3. Det är i första hand föräldrarna som har rätt att välja vilken sorts undervisning barnen ska ha.

Artikel 27.
1. Alla människor ska ha rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv. De ska ha lika rätt att njuta av konst i olika former: böcker, teater, film, bildkonst etc. De ska också ha rätt att ta del av vetenskapens framsteg inom olika områden.
2. Alla som har gjort något konstnärligt verk eller vetenskapligt arbete har rätt till skydd av sitt arbete och de inkomster det kan ge.

Artikel 28. Alla har rätt till en sådan ordning i samhället och mellan länderna att de här friheterna
och rättigheterna kan bli verklighet.

Artikel 29.
1. Alla människor har skyldigheter mot det samhälle som de behöver leva i för att kunna utvecklas på bästa sätt.
2. När man använder sina friheter och rättigheter måste man lyda de lagar som har kommit till för att skydda andras friheter och rättigheter.Man måste också lyda sådana lagar som har kommit till för att på ett rättvist sätt skydda samhällets ordning och utveckling.
3. Ingen får använda de här friheterna och rättigheterna för att angripa de grundläggande
idéer som FN arbetar för.

Artikel 30. Den här förklaringens friheter och rättigheter får inte användas av något land,
någon grupp eller någon person för att försöka angripa andras rätt till samma friheter och
rättigheter.

Du skall:

1.Läs min text om att läsa upp texter nedan.

2. Hitta två stycken texter som du vill träna att läsa in. En text som är en fakta eller nyhetstext samt en text från skönlitteratur. Texterna skall ta runt en minut styck att läsa (motsvarar c:a 12 rader Times new roman, strl 12 i word)

3. Skriv gärna om dom gärna till talspråk. Läs in dig på texten så du känner att du kan den, inte ordagrant men så att du vet hur du texten skall låta när du läser.

4. Läser in texten och lyssnar på den tillsammans med Gustav.

När man läser en text är det framför allt viktigt att bli ”kompis” med texten. Det innebär att man måste läsa den ett antal gånger för sig själv, gärna högt tills man känner att ”texten sitter”.

Det man skall tänka på är att alla ord som står i en text aldrig är lika viktiga. Det gäller att betona och trycka på de ord och delar av meningar som är extra viktiga, de delar som man helt enkelt vill ska sätta sig för lyssnarna. Man bör helt enkelt ha en variation i både tempo, volym och ton. Detta skapar en dynamisk inläsning och det är lättare för en lyssnare att inte vilja sluta lyssna eller byta radiokanal.

För att skapa variation i tempo och utrymme för att andas lägger man in så kallade konstpauser. Särskilt efter en mening som man vill ska smälta in i lyssnarnas medvetande.

Ett bra tips innan man läser sin text kan vara att skriva om texten från skrivtext till taltext. Istället för ”det” kan man skriva ”de”. Det blir gärna tydligt att man läser en text om man läser orden som de är skrivna, målet för en berättare eller speaker är att det ska låta som man just berättar och inte läser en text. Man kan också göra understrykningar på de ord och delar av meningar som man vill trycka på. Och man kan lägga in en lucka i texten där man ska göra en konstpaus.
 

Det finns lite olika uttryck för inlästa röster:

Berättarröst    Kan vara helt eller delvis det som bär fram något i en film, eller helt enkelt förklara något i filmen. Inte ovanligt i filmer som är baserade på böcker då man på kort tidmåste få in mycket. Också mycket vanligt i dokumentärfilm då man kan behöva få fram mycket fakta.  Man säger också en berättarröst om en röst som läser in en ljudbok

Speaker    Ett annat ord för berättarröst, men detta används mer om man läser in en text till   TV-reportage

Voiceover  I film, t.ex. en person som drömmer eller tänker. Man läser helt enkelt in det personen tänker och lägger på bildspåret. 

Prata     Kan vara t.ex. när reporten talar i ett reportage. Men egentligen ett mer slarvigt uttryck för tal i radio av en reporter eller programledare.

Tips på bra röster:
•    Hans Villius (T.ex. en mängd berättarröster, som t.ex TV-programmet ”Svart på vitt”)

•    Ernst-Hugo Järegård (känd skådespelare som läst in många ljudböcker)

•    Hans Alfredsson

•    Claes Elfsberg, flera gånger framröstad som den nyhetsuppläsare med mest förtroende.


 
Detta är ett exempel på hur jag har skrivit om en faktatext, en nyhetstext för att kunna läsa den i radio:

Fakta nyhetstext:
Al-Qaidas kassa har sinat.                De uppgav David Cohen, biträdande sekreterare på finansdepartementet, under en konferens om pengatvätt i Washington på måndan. Enligt uppgift har al-Qaidas ledare gått ut offentligt och vädjat om pengar minst fyra gånger under första halvan av 2009.
Cohen menar att terrornätverkets inflytande minskat kraftigt tack vare USA:s ansträngningar att strypa finansieringen. USA har riktat in sig på givare och försvårat penningtransaktioner, uppger BBC News.              – Vi bedömer att al-Qaida är i sitt svagaste finansiella tillstånd på flera år och ett resultat av det är att deras inflytande minskar, sade Cohen.
Han tillade att terrornätverkets finansiella situation snabbt kan vändas eftersom nätverket har många givare som är ”redo och villiga att betala”. Talibanernas kassa är fortfarande välfylld, trots USA:s ansträngningar att försöka kontrollera även deras kontantförsörjning.
Talibanerna finansierar sin rörelse genom en rad olika typer av brottslig verksamhet, framförallt droghandel.

I denna texten som jag sammanställt kan man läsa om olika mikrofontyper som används.

Länken fungerar bara om man är inloggad på skolan.

OBS!! ÖPPNA FILEN SOM HETER OM MIKROFONER, INTE FILEN "MIKROFONTEKNIK"!

Om mikrofoner.